Hästkrafter

Idag började en ny termin på ridskolan. Jag red Sultan och det gick fint. Innan red jag min häst Navarino och det gick inte lika bra. Jag kräver saker av honom men han vill inte gå med på det och då blir han arg. Så idag reste han sig på bakbenen. Han är verkligen så onödig. Men då iallafall så vart jag så arg på honom så han inte vågade säga emot nått mer, så sen gick han kanon fint. Bästa gången som jag ridigt honom tror jag. Men att han alltid ska säga ifrån tycker jag är dumt av honom. Han vet ju att han endå förlorar. Men de är ju lite kul också på nått sätt. Om han gjorde allt jag sa hade jag inget att kämpa mig fram till. Men jag tycker mycket om min häst, han är en riktig pärla även om han säger ifrån.


Hästar tillhör verkligen de bästa jag vet. De vill göra sitt bästa för att ryttaren ska bli nöjd och stävar efter att få de där berömet och tecknet på att nu gjorde jag rätt. Hästar ger mig livskraft och om nått är jobbit så går man till stallet där det är fridfullt och avkopplande. Ridning är avslappnade för man kan bara tänka på att rida när man rider. Alla andra tankar är bort blåsta, det är riktigt skönt. Den bästa känslan är när man är ett med sin häst, att samspelet mellan oss fungerar då är jag tillfreds.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0